Perspektiv

Hej.


Jag läser det som står till buds och slås av att mobbaren inte vill att vi skall förstå hens perspektiv.
Vi som aldrig får (VILL*) vara med - skall hållas utanför, the code, så att säga - gruppen som tycker det är roligt att krossa andra och deras fans.

Någonstans spekuleras det i om vuxenterapi kan leda till hjärntvätt. Ingen påpekar vuxnas hjärntvätt av barn.
Mobbaren anses generellt vara sjuk och perspektiven betraktas som oförståeliga. Där någonstans har de blivit väldigt fel för mobbning är fruktansvärt utbrett vilket psykisk sjukdom, rimligtvis och bevisligen, inte är.

Vi vet att de allra flesta mobbare inte slutar av sig själva. I vittnesmål efter vittnesmål har vi sett hur de i åratal, långt efter att barndomen, eller varför inte den gemensamma vuxenarbetsplatsen, upphört, fortsätter. Självmord verkar inte och det förekommer att mobbningen överförs på offrets vänner och familj, även barn.
Vi har också sett att de arbetar i grupp - kotterier, kanske en kan kalla dem.


Mobbarna anser att de är mobbning att inte låta dem mobbas.
Mobbarna anser att det är mobbning när de blir tillrättavisade.
Mobbarna anser att mobboffret själv har skapat sin mobbning genom sin "offerkofta" (egentligen en lista med mobbning men låt oss förenkla det till koftan).
Mobbarna anser att det är en mobba eller mobbas värld.
Mobbarna tycker mobbning är hysteriskt roligt (och ett användbart redskap).


De försöker göra gällande att det som inte dödar härdar att endast i motgång utvecklas vi och att alla som faller av på vägen ändå inte behövdes för den starke kan.
De går till och med så långt att de vill mena att mobbningsviljan är beviset på deras intelligens och genialitet och inte på att de är medelmåttor ofta med utmejslad social position alltså pengar och andra medelmåttor till vänner.



Stop bullyculture*



* mobbaren tror att alla vill vara med och i brist på självdistans förstår de inte att det finns mängder med människor som aldrig skulle drömma om att betala deras pris för att få inställa sig i hierarkin och känna gruppens inbillade trygghet.